TTT har inte somnat in på något nattåg mot vare sig fjäll eller kontinent! Tvärtom faktiskt :) |
Hej, minns du oss? Det var ett tag sedan vi hörde av oss, men det innebär inte att inget har hänt. Tvärtom skrivs nya kapitel i berättelsen om TTT varje vecka, trots pandemi och permitteringar. Vi är faktiskt just nu inne i slutskedet av ett förvandlingsnummer, en transmission, som kommer göra avtryck på både kort och lång sikt.
I dagsläget har vi både ett nytt ramverk och en ny rollbesättning på plats som garanterat gör punktlighetsarbetet till en historia väl värd att följa. Som ett tecken på detta löfte presenterar vi en första serie artiklar om nya TTT. Vi kan lova ett visst mått av spänningsmoment, oväntade satsningar och intressanta karaktärer som alla drar oss närmare målet. Men vi börjar med en tillbakablick, för det är inte magi som tagit TTT dit vi är idag utan flera års hårt och enträget arbete. |
|
|
Britt-Marie inleder berättelsen om TTT
Det var en gång… Så brukar sagor börja, och vår berättelse om TTT tar sin början 2013 - en tid då konungariket Järnväg led av interna stridigheter kring vad/vem som orsakade problem med punktlighet och tillförlitlighet. Något behövde göras, en form av rundabords-arbete där relationer samt gemensam kunskap om orsaker och effekter av åtgärder behövde byggas upp. En av de som varit med hela vägen som en punktlighetens riddare är Britt-Marie Olsson på SJ.
Läs mer om hur historien börjar
|
|
|
 |
|
Viktor fortsätter med en färsk lägesrapport
Det var våren 2019 som förvandlingen, transformationen, av TTT inleddes. Samarbetets första år hade kännetecknats av en stabil punktlighet några procentenheter under målet, men 2018 blev en smärtsam påminnelse att motgångar aldrig är mer än en snörik vinter eller extrem sommarvärme bort. Vi vill höra var i berättelsen man är nu och har därför träffat Viktor Finn, Trafikverket och programledare för TTT.
Läs mer om transmissionsresan
|
|
|
|
|
|
Håkan berättar om hur projekten struktureras
Talet tre återkommer ständigt i sagor, myter och berättelser runt hela världen. Nu tar det heliga talet också in i vår egen story-telling om TTT. För när nya projekt, både sprintar och mer långsiktiga, ska grupperas blir det i tre huvudtyper. Branschgemensamma, analysgemensamma och aktörsspecifika. Vi ställer frågan till exekutiva ledningen om hur man resonerat, och svarar gör Håkan Sjöström på Green Cargo.
Länk här
|
|
|
 |
|
Marie berättar om sin nya huvudroll i TTT
En av de nya områdesexperterna är Marie Dagerholm. Det område där Marie kommer personifiera expertisen är banarbetsplanering, ett spår hon växlade in på redan för tio år sedan. Nu får hon i den nya rollen chansen att kombinera bred verksamhetskunskap med projektledning – en win-win om man frågar Marie. Och det har vi gjort!
Läs mer om en av de nya huvudrollerna
|
|
|
|
|
|
På Trafikverkets webbplats kan du se en film som berättar mer om C-DAS, ett av flera TTT-projekt. |
Ett pilotprojekt pågår just nu på Nyköpingsbanan tillsammans med SJ. Tack vare C-DAS har vi för första gången lyckats kommunicera mellan vår digitala graf och en lokförares läsplatta hos SJ.
Läs mer om första testet av C-das
|
|
|
Punktligheten för första tertialet blev 94%, vilket är den bästa starten på ett år sedan TTT bildades. |
När april sammanfattas är persontågens punktlighet fortsatt hög, samtidigt som antalet inställda avgångar nådde historiskt höga nivåer. Persontågens punktlighet i april slutade på 94,6 % när 67 544 av 71 370 planerade persontåg ankom sin slutstation i rätt tid.
Punktlighetsresultatet för april blev det högsta punktlighetsresultatet för en enskild månad sedan januari 2013, så långt tillbaks som det finns jämförbar statistik enligt nuvarande punktlighetsmått STM(5). Med april kan också årets första tertial sammanfattas, och där blev punktligheten 94,0 vilket också det är den bästa noteringen för motsvarande period sedan 2013.
Det som förutom en rekordhög punktlighet kommit att kännetecka april är avbokade och inställda tåg i en aldrig tidigare skådad omfattning. Jämfört med april 2019 har antalet framförda tåg minskat med cirka 17 procent, och det är till stor del medel- och långdistanstågen som står för minskningen. Under april stod långdistanståg för endast 3 procent av den totala trafikvolymen till följd av att avgångarna på vissa sträckor har minskat med upp till 75%.
- Vi kunde redan innan pandemin utbröt se att punktligheten låg på en högre nivå än den gjort någonsin tidigare. När nu trafikvolymerna minskar påverkar varje enskild störning färre tåg, vilket får en positiv inverkan på utfallet och ger oss en ny toppnotering. Men det som framförallt glädjer mig i dessa för många svåra tider är att pendeltågen i våra storstadsregioner uppvisat en rekordhög punktlighet samtidigt som trafiken gått i stort sett utan indragningar säger Roberto Maiorana, verksamhetsområdeschef Trafik.
Läs mer om punktligheten under april och tertial 1
|
|
|
Järnvägspodden - Trafikverkets podcast för dig i branschen kommer ut var tredje vecka. |
Du har väl inte missat Järnvägspodden? I nästa avsnitt som kommer den 18 maj sätts punktligheten i fokus då man bland annat möter Carl-William Palmqvist, forskare på Lunds universitet, för att prata skillnader i svenskt och japankst punktlighetsarbete.
Lyssna på Järnvägspodden
|
|

Järnvägsbranschen samverkansforum, JBS, har etablerats av järnvägens aktörer för att snabbare uppnå konkreta resultat i utvecklingen av järnvägen. Tillsammans i branschen ska vi öka järnvägens robusthet och punktlighet och optimera kapacitetsutnyttjandet för järnvägen.
|
|
|