|
Luay Al Mudarris bygger för framtiden
På Hagas projektkontor träffar vi tunnelkoordinator Luay Al Mudarris. Telefonen ringer ideligen och han svarar ömsom på italienska ömsom turkiska men pratar även polska och har börjat läsa svenska. Att bygga tunnel i Skandinavien, jämfört med under exempelvis Bosporen och Polen skiljer sig stort. Här har vi de hårda bergarterna gnejs och amfibolit, där du även kan hitta sämre berg/lera i sprickorna, vilket hanteras med olika metoder.
– Det är just det som är fascinationen med tunneldrift, det är komplicerat men inte omöjligt, säger Luay och rynkar pannan.
Läs hela intervjun med Luay här |
|
|
|
Kajsa och Hervor heter borriggarna som används vid borrning inne i våra arbetstunnlar för deletapp Korsvägen. De borrar för injektering, då vi tätar berget, för sprängning och för bergbult.
Hervor är 11 år och Kajsa 10. De har båda varit bland annat i Norrströmstunneln, en del av Citybanan i Stockholm och entreprenad Dubbelspår Strängnäs–Härad.
Hervor är döpt efter den dag hon levererades, utifrån entreprenörens namngivningsregel som innebär att riggarna får det kvinnliga namn som kommer först i kalendern utifrån leveransdag. Kajsa är dock döpt efter en av NCCs medarbetares dotter.
Borriggarna väger 45 ton, är cirka 15 meter långa och 4,8 meter höga med hytten i förhöjt läge – vilket ger en bättre översikt vid arbetet. De kan borra horisontellt på upp till 13 meters höjd, med tre armar samtidigt och borrar med lätthet 25 meter djupa hål, vilket behövs för injektering, vid borrning för sprängning borras sträckan vi spränger – upp till 5 meter och för våra normala bergbultar borrar vi 3 meter. Borrstängerna är 6 meter långa, vid längre hål skruvas fler stänger på. Diametern är 64 mm för injektering, 48 mm för sprängning och 45 mm för borrning för bergbult.
Läs mer arbetet med borriggarna i tunnlarna vid Korsvägen |
|
|
|
Stora delar av deletapp Centralen löper genom jord och lera. Dessa delar av tunneln kommer vi att bygga med en så kallad cut-and-cover-teknik, vilket innebär att vi gräver oss ner uppifrån och sedan gjuter tunneln i betong i de öppna schakten för att slutligen täcka över betongtunneln igen.
Västlänken kommer i denna deletapp ligga direkt under markytan och vi är nu nere på 13 meter under markytan och kan därför genomföra den första gjutningen av det som blir bottenplattan för tunneln.
Den första bottenplattan blir ungefär 30 meter lång, 18 meter bred. Totalt behövs det cirka 550 kubikmeter betong och 100 ton armering för bottenplattan på den här sträckan. I januari 2020 kommer vi att inleda byggnationen av tunnelväggarna.
Idag den 17 december gjuts den första betongplattan.
Häng med vår byggledare Peter ner till arbetsområdet |
|
|
|
Västlänkens digitala karta visar våra olika deletapper samt exakt hur Västlänken kommer gå under Göteborg. Kartan uppdateras varje dag och visar med rosa markeringar exakt hur långt in i bergtunnlarna vi sprängt oss just nu.
Mycket arbete sker i schakt, lera och ovan jord, det visas inte i kartan. Man kan alltså inte se våra arbetsområden och allt arbete på kartan utan bara framdriften i tunnlarna i berg.
Häng med i vår digitala karta |
|
|
|
Ytterligare en milstolpe har passerats i vårt systerprojekt Olskroken planskildhet under hösten. Arbetet pågick dygnet runt, under några hektiska höstveckor, när spår revs och nya spår och växlar kopplades in.
– Nu har vi med bra resultat klarat av nummer två av sammanlagt sex inkopplingar, säger Trafikverkets produktionsledare Gunnar Berg.
Han förklarar att framgångsfaktorn ligger i en sammansvetsad organisation, som arbetat med övergripande planering från 2016. Detaljplanering skapar förutsättningarna att nå slutmålet 2025. Ombyggnaden ger en modern, robust och säker anläggning med ökad kapacitet in till Göteborgs central.
På projektets webbplats kan du läsa mer om vad som är på gång i Olskroken.
Läs mer här |
|
|
|
Kärreken stod på torgytan på Korsvägen och behövde flyttas inför våra arbeten med nästa schaktetapp för Västlänkens station. Den förbereddes bland annat genom att binda upp grenar och ta fram rotklumpen som paketerades in. När det var dags för flytt var en växtbädd förberedd i en mottagargrop. Trädet lyftes över på en lastbil för att åka den korta sträckan upp till Carlandersparken.
- Det viktigaste vid en trädflytt är eftervården. De träd som flyttas får extra tillsyn i ungefär fem år, och vi gör regelbundna fuktighetsmätningar av rötterna, säger Leif Alfredsson, biträdande projektledare på Trafikverket.
Vi har tillsammans med Göteborgs stad både inventerat och planerat för de träd som påverkas av bygget av Västlänken. I första hand försöker vi bevara träden på plats, i andra hand bevara genom att flytta dem tillfälligt för att sedan flytta tillbaka dem, i tredje hand genom att flytta de permanent inom närområdet och i fjärde hand flytta dem till en annan plats i staden. I sista hand tas träd ner och ersätts med nya, likvärdiga träd i staden.
Läs mer om hur vi förbereder träd för en flytt |
|
|
|
|
|