|
Programledaren för TTT Viktor Finn till höger. I den exekutiva ledningsgruppen ingår även Jan-Åke Bergmark (Öresundståg), Britt-Marie Olsson (SJ) och Håkan Sjöström (Green Cargo). |
|
Punktligheten för första nio månaderna ligger på rekordnivåer. Beror detta på TTT, ordinarie verksamhet eller bara slump? Svaret är självklart en blandning, men jag är övertygad om att det systematiska, enträgna och långsiktiga arbetet inom TTT faktiskt innebär ett stort bidrag.
I vår löpande uppföljning av effektområdena syns tydligt att de initiativ som vi driver inom TTT minskar störningstimmarna och därmed skapar förutsättningar för en högre punktlighet. Det viktigaste för vårt fortsatta samarbete i branschen är därför att inte tappa fokus utan fortsatt prioritera de områden och de frågor där vi kan göra störst skillnad. Vi behöver vara sprinters och långdistanslöpare på samma gång, vara både snabba till handling och outtröttliga i vårt arbete. Tillsammans kan vi få upp punktligheten till de nivåer vi och inte minst våra resenärer, godstransportköpare och uppdragsgivare vill nå.
Nyligen var Exekutiva Ledningen representerad på Nordic Rail-mässan i Jönköping där vi hade flera intressanta diskussioner kring vad som är viktigast för att åstadkomma förändring. Även på JBS strategidag diskuterades olika inriktningar och strategier rörande punktligheten flitigt. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att TTT även fortsatt är ett samarbete som väcker många tankar, frågor och diskussioner.
Jag är glad att just du vill följa arbetet, och kanske till och med vara en del av det! För det är vi aktörer som gemensamt bär ansvaret att tillsammans förbättra det järnvägssystem vi alla verkar inom. Jag önskar er alla en riktigt härlig och punktlig höst!
// Viktor |
|
|
Punktlighet och trafikutveckling för årets första nio månader åren 2013 till 2019. |
|
Diagrammet visar siffrorna för punktlighet och trafik (framförda tåg) under årets första nio månader sedan starten av TTT. I bägge fallen innebär årets siffror nya rekord! Snart kommer siffrorna för oktober, och dem hittar du så klart via TTTs hemsida.
 Till TTTs hemsida
|
|
|
Raka rör på JBS strategiseminarium
Det högt satta punktlighetsmålet – 95 procent år 2020 – har gjort det tydligt att Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS) behöver fortsätta. Det årliga strategiseminariet präglades av rak dialog och fortsatt vilja att vara transparenta mot varandra.
|
|
|
|
|
Den 16 oktober, dagen innan JBS Strategiseminarium, bjöd TTTs ledningsgrupp in samtliga punktlighetsansvariga till ett möte. Syftet var att på ett tidigt stadium involvera dem som nu utsetts till punktlighetsansvariga i diskussionerna kring TTTs framtida arbete.
- De punktlighetsansvariga kommer fungera som en referensgrupp för TTT, därför var detta en viktig dag som gav oss en möjlighet att hitta framtida kommunikationsvägar mellan ledningsgruppen för TTT och de i samarbetet ingående aktörerna berättar Viktor Finn.
De som utsetts till punktlighetsansvariga, och som kommer fungera som ett kommunikations-kitt inom branschsamarbetet är:
- Britt-Marie Olsson (SJ)
- Pelle Andersson (Green Cargo)
- Linda Goldbach, (MTR)
- Olof Kjellström (Jernhusen)
- Lina Lagerroth (BTO)
- Mats Ohlsson (Skånetrafiken)
- Torvald Svahn (Västtrafik)
- Johan Nordenblank (SL)
- Caj Rönnbäck (Svensk kollektivtrafik)
- Henric Landell (Swedtrain)
- FSJ saknar i nuläget punktlighetsansvarig.
|
|
|
Viktor Finn berättar om det nya arbetssättet "Sprint". |
|
En nyhet som infördes i somras var sprintar, ett arbetssätt som möjliggör snabba tester av hypoteser som dels bedöms ha innovativ höjd, dels kan få stor punktighetspåverkan.
Inom ledningsgruppen utvärderas detta nya arbetssätt nu löpande. Några sprintar har redan påbörjats, vissa till och med avlutats – ännu fler är de idéer som diskuterats.
- Det har genom införandet av sprintar blivit extremt tydligt att vi verkar inom en bransch som vill mycket, och att det ska hända saker snabbt säger Viktor Finn, och tillägger;
- Den största utmaningen att hantera är dock de krockar som riskerar uppstå när högt ställda ambitioner och förväntan i sprintens form möter befintliga rutiner och arbetssätt, brister i systemstöd och dessvärre även en del förutfattade meningar.
Positiva bi-effekter
De sprintar som nu är uppstartade eller diskuteras hanterar allt från att förutse störningar genom att sammanfoga fordonsdata med anläggningsdata till att utveckla arbetssättet på en rangerbangård. Men införandet har också skapat en positiv bi-effekt!
- Vi har märkt att flera nya idéer kommit upp i ljuset som även om de inte passar inom sprint-formatet ändå är viktiga inspel till andra delar av TTT. Här kommer våra punktlighetansvariga spela en ytterst viktig roll att ta hem idéerna till sina respektive organisationer säger Viktor.
Den som har förslag på något som kunde passa som sprint är alltid välkommen att kontakta någon i ledningen för att diskutera frågan vidare. |
|
|
Håkan Sjöström är sponsor för arbetet att förbättra branschens cykliska processer. |
|
Får du plötsligt en känsla av deja-vu, att du är i en situation som du känner igen från tidigare? Kanske är det ett tecken på att du är i Järnvägsverksamheten som till stora delar bedrivs i cykliska processer.
Det tydligaste exemplet är tågplaneprocessen, men det finns många fler. Inte minst ställer våra fyra årstider krav på vissa förberedelser som återkommer år efter år för att vi ska nå en högrepunktlighet året om.
Håkan Sjöström, på vilket sätt kan cykliskt arbete stärka punktligheten?
- Att kunna fånga in och arbeta med ständiga förbättringar i dessa återkommande frågor är grunden för att vi ska kunna identifiera rätt åtgärder och följa upp rätt saker. En stor del av störningarna vi ser är faktiskt förknippade med bristande förberedelser när årstiderna på olika sätt utmanar tågtrafiken. Kan vi arbeta in branschens samlade erfarenheter från till exempel en het sommar med solkurvor och bränder i kommande beredskapsplaner och i den ordinarie underhållsverksamheten så kommer vi att lägga en bättre grund för en stabilare trafik i framtiden.
Vilka frågor tittar ni på?
- Vi har nu inledningsvis valt att fokusera på effektområde Infrastruktur där det finns en naturlig koppling till många cykliska, återkommande, processer. Vi har exempelvis nyligen utvärderat planen för den senaste sommaren och även gått igenom beredskapen inför den kommande vintern.
Ni vill använda befintliga forum, kan du ge exempel på vilka?
- Det viktigaste medskicket jag vill göra är att vi inte ska skapa nya nätverk, det finns redan flera forum där branschens träffas. Dessutom kan de olika effektområdena inom TTT adressera åtgärder mellan sig.
Har du inspel till hur TTT bör bidra till att förbättra det cykliska arbetet så hör av dig till ttt@trafikverket.se |
|
|
Jan-Åke Bergmark berättar om arbetet med VP och handlingsplaner för 2020. |
|
Det är bråda dagar när arbetet med handlingsplaner och VP för 2020 närmar sig målgång. Vilka är de aktiviteter och resurser som sätts in i effektområdena för att punktligheten ska ta ytterligare steg mot målet 95%?
Efter den omstrukturering som gjorts inom TTT under 2019 är det naturligt att VP-arbetet för 2020 framförallt inriktas på utveckling av strategier samt en tuff prioritering av aktiviteterna inom våra nu åtta effektområden.
- Det övergripande målet om en systempunktlighet på 95% ligger fast, så vi vet vart vi ska. Strategierna ska svara på frågan om hur vi når dit, och där är vår satsning på sprintar ett exempel på ett sådant strategiskt vägval säger Jan-Åke Bergmark.
Men det som verkligen får saker att hända är självklart de aktiviteter och resurser som sätts in effektområdena. Här kommer handlingsplanerna visa vägen.
- Här hoppas jag på ännu fler goda exempel som vi kan kommunicera kring för att på så sätt öka kännedomen om branschsamarbetet, men också för att få in fler som vill bidra säger Jan-Åke Bergmark och avslutar.
- Vi får inte glömma bort att framgången för TTT i hög grad beror på att vi som har verksamhet på järnvägen bidrar. Ska vi kunna nå branschmålet måste hela kedjan måste fungera.
Är du nyfiken på arbetet med VP 2020 så hör av dig till ttt@trafikverket.se |
|
|
Britt-Marie Olsson berättar om varför trafikinformation inte längre är ett effektområde inom TTT. |
|
Trafikinformation har sedan starten varit en udda fågel i TTT. Nu lyfts det ut ur TTT för att bli ett eget initiativ inom JBS, vilket ger området möjlighet att träda fram som en svan bland ankungar, rent av en fågel fenix.
En av de som arbetat med trafikinformation under lång tid inom TTT är Britt-Marie Olsson på SJ. Hon berättar att ”Trafikinformation i stört läge” lyftes in i TTT under en period där dåvarande styrgrupp vill få ett ökat resenärsfokus. Trots det har arbetet inom TTT mest fokuserat på att få systemet, själva anläggningen och trafiken, att bli så robust som möjligt. Och då har de frågor som berör information blivit lite av en udda fågel, ”det nionde området”, som inte alltid passat in.
- Det vi i TTTs nya ledningsgrupp tillsammans med styrelsen för JBS konstaterat är att området fortsättningsvis ska få eget utrymme på JBS agenda och inte stå i skuggan av punktlighetsarbetet. Trafikinformation är det område som kunderna berörs av allra mest när en händelse som påverkar trafiken uppstår. Samtidigt har en samstämmig, snabb och tillförlitlig information stor inverkan på varumärket järnväg säger Britt-Marie Olsson.
Britt-Marie framhåller också att det från TTTs sida är viktigt att arbetet fortsätter med den handlingsplan som finns framtagen. I synnerhet samarbetet mellan Operativ Trafikering och Trafikinformation i stört läge som påbörjats när det gäller prognoshantering får inte tappas bort.
- Effektområdet kommer tillsammans med mig som sponsor ta fram ett förslag på hur arbetet ska fortsätta drivas och hur uppföljningen i JBS ska göras, så vi återkommer när vi vet mer i detalj om hur Trafikinformationsområdet kommer tas om hand. |
|
|
TTT är ett branschsamarbete som startades 2013, och som sedan 2016 ingår som ett initiativ i JBS. De parter som medverkar i TTT är Trafikverket, Jernhusen, Svensk Kollektivtrafik, BTO, FSJ och Swedtrain. Syftet med TTT är att bidra till att en ökad punktlighet. Arbetet utvärderas årligen, och resultatet redovisas på en resultatkonferens.
Läs mer om TTT |
|
 |
|
Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS) bildades 2016 av de aktörer som finns inom järnvägsbranschen i Sverige. Inom JBS samverkar ett 70-tal myndigheter, företag och branschorganisationer. JBS är gemensamt finansierat av samverkande parter, och har sin organisatoriska hemvist inom Trafikverket
Läs mer om JBS |
|
|
|
|
Järnvägsbranschen samverkansforum, JBS, har etablerats av järnvägens aktörer för att snabbare uppnå konkreta resultat i utvecklingen av järnvägen. Tillsammans i branschen ska vi öka järnvägens robusthet och punktlighet och optimera kapacitetsutnyttjandet för järnvägen.
|
|
|
